Undermedveten ironi

Ibland är jag trots allt rätt lustig.

Utan att jag ens vet om det.

Häromsistens öppnade jag mitt exemplar av The Dirt (boken om hårdrocksgruppen Mötley Crüe, som innehåller fler sprit-, drog-, och sexorgier än en genomsnittlig dokusåpasäsong. Tack T för lånet!). Ut föll så mitt medlemskort i Frilufsarna, som jag vid något undermedvetet tillfälle tydligen bestämt mig för att använda som bokmärke.

(Exakt hur jag fortfarande är medlem i Frilufsarna är lite utav ett mysterium. Jag misstänker dock att en viss orienteringstant har ett finger med i spelet. Det lär ju nämligen knappast vara jag själv som har varit initiativtagare till det medlemskapet, då det närmaste jag någonsin varit vildmarken den närmaste tiden har varit när jag skyndar genom Tivoli-parken här i Kristianstad för att ta mig till och från skolan i Lund. Och det är inte mycket till vildmark, bortsett från några inhägnade fåglar, och en annan orakad alkoholist slash avdankad teateraktör).

I alla fall som sagt så öppnade jag The Dirt och ut trillade mitt medlemskort i Frilufsarna.  Omslaget till frilufsarkortet pryds av vad som uppenbart ska föreställa en far och en son som är ute och paddlar i varsin kanot. De är iförda gigantiska, orangea flytvästar och har sportkepsar på sig för att skydda mot solen som blänker vykortsidylliskt i vattenytan.

Och fattar du inte vad som är kul med allt det här vet jag inte vad jag ska säga.

Annonser

One response to “Undermedveten ironi

  1. Orienteringstanten

    Hänger inte riktigt med.. Finns ju några olika alternativ.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s