Svar på Slutet i Nattvardsgästerna

Just nu sitter jag och filar på min Bergmanessä, som ska handla helt och hållet om Persona. Den dyker förhoppningvis upp här på bloggen inom kort.

Innan dess så vill jag bara visa det här som min lärare skrev apropå min text om Nattvardsgästerna:

Hej Kim

Tack för kloka iakttagelser om Nattvardsgästerna. Som du säkert vet är Bergman känd för att ha skapat och berättat olika versioner av skrönor från sitt eget liv. Skrönorna har haft samma innebörd men i detaljer ofta varierat från den ena gången han berättat dem till den andra.

Berättelsen om den åldrade fadern, prästen Erik Bergman, och besöket i den nästan tomma kyrkan är en av alla dessa skrönor, sprungen ur en stark erfarenhet som präglat inte bara slutet av Nattvardsgärsterna utan också, precis som du skriver i din text, Bergmans egen arbetsmoral.

Under Bergmanveckan 2006, då ju Bergman dök upp på praktiskt taget alla arrangemang vi gjorde, visade vi Nattvardsgästerna i samlingsrummet på Fabriken Furillen. Jag gjorde en kort introduktion, Lennart Koskinen höll sedan en inledning till filmen, ganska ”prästerlig” och inte alls med samma livliga ödmjukhet som han hade året innan, då han och Bergman hamnade i en lång, roliga och allvarlig diskussion på seminariet om Såsom i en spegel.

Bergman var på plats, intensivt uppmärksam på det Koskinen sa och ”som vanligt” kunde han inte låta bli att ingripa. Han stod sedan på stengolvet i det vackra rummet medan skymningen föll utanför i kanske 30 minuter och berättade historien på nytt. I den här versionen kom han med pappan till den nästan tomma kyrkan och vaktmästaren kom ut och annonserade att det inte skule bli någon högmössa. Då reste sig Erik Bergman och tågade in i sakristian för att tala prästen tillrätta och sedan kom denne, alltså inte Bergmans far utan en lika vankelmodig präst som filmens Tomas ut och började mässan med orden ”Helig, helig, helig…”

Ingen av de två skrönorna är mindre sann än den andra.

Just den här gången, inför Nattvardsgästerna och med Lennart Koskinen intill sig tyckte Bergman uppenbarligen att den här versionen passade bättre.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s