Dagens succé

Dagens bästa ögonblick var när en alkoholist, glad i hågen och med en Carlsberg i högsta hugg, spatserade med överdrivna, lätt vingliga steg längs tågperrongen och sjöng: ”Han är bög, han är bög, han är bööööög!!!!”

Losers #2

Tog bort det första avsnittet ur Losers idag, eftersom jag ansåg att det var, som man säger, oangeläget. Så rent textmässigt har jag gått back. Men det var nog förståndigt trots allt.

Märker att jag behärskar dialoger hyfsat, men att det blir betydligt motigare när jag måste beskriva miljöer, ljud och personer. Ofta vet jag ju precis hur allting ska se ut, men att förklara det med en ord är en helt annan femma. Läste någon gång om en författare som alltid började med att skriva ut dialog och precis det som händer, med extremt kortfattade miljö- och personbeskrivningar, lite mer som ett filmmanus är uppbyggt. Inte förrän i slutskedet började hon jobba med beskrivningar och formuleringar. Det är kanske nåt sånt som jag borde köra på för att komma fortare framåt?

Blir nog ett kort uppehåll för Losers nu. Har en hemtenta som måste göras i första hand. Nåväl.

Losers

Anledningen till att jag inte har skrivit så mycket här på sistone är att jag har hållit på med något helt annat, nämligen ett litet projekt som tills vidare har fått det föga subtila arbetsnamnet Losers. Det hela kommer förhoppningsvis mynna ut i en längre berättelse i skriven form av något slag, antagligen inte tillräckligt lång för att vara en roman men ändå. Troligare slutar det väl ingenstans men det är åtminstone kul att försöka.

Jag kommer kanske skriva lite mer om själva arbetsprocessen här på bloggen, men jag vet inte hur pass bekväm jag är med att lägga ut själva texten, eftersom det skulle innebära att mitt ego skulle tvingas inta ett alltför sårbart läge.

Första meningen kan jag väl däremot storsint bjuda på (även om den med största trolighet kommer att ändras):

Bartendern som tornade upp sig på andra sidan bardisken var lika ful som han var omfångsrikt preparattränad.

Långebro

(bilden är snodd från http://goto.glocalnet.net/langebro)

Långebro är namnet på platsen där jag bor för tillfället. Det är på många sätt ett fascinerande ställe, lika delar industri- och bostadsområde, med gamla historiska bostadshus som samsas med storskaliga affärer och gamla nedlagda, miljöfarliga kemtvätterier.

Jag vet inte riktigt varför jag tycker stället är så fascinerande helt plötsligt. Jag har ju trots allt bott här några månader nu utan att tycka att det var något särskilt egentligen.

Men det kan vara så att det blev vinter och plötsligt blev allting aningen fulare och mer misärbetonat än det hade varit innan. Som den där ihjälfrusna stackars katten i snön vid den nerklottrade plåtväggen på vägen till Willys.

Jag stod där, stelfrusen och snorig, stirrade på det döda djuret och visste inte riktigt vad jag skulle tycka. Om jag skulle vara ledsen eller hänförd eller apatisk. Samtidigt hörde jag via hörlurarna till mp3-spelaren stämningsfulla, ambienta och ja, jag skäms inte för att använda det här ordet, nästan episka ljudmattor från Hammocks ”Maybe They Will Sing For Us Tommorow”. Med seriösa Farväl Falkenberg-vibbar i kroppen gick jag vidare mot stormarknaden och köpte på mig julmust och tvättmedel.

Snart ska jag införskaffa en digitalkamera så att jag kan föreviga en del av de här platserna. Det är nog första gången någonsin som jag är sugen på att göra något liknande.

The Elephant is Dead